חֶלְבּוֹן, (v. preced. wds.) glair, white of an egg. Ab. Zar. 40ᵃ; Ḥull. 64ᵃ, v. חֶלְמוֹן; a. fr.—Y. Ter. X, 47ᵇ bot. בלובן חלבין, read: בחלבון (v. cit. in Tosaf. to Ḥull. 64ᵇ).